experitur

om vardagsäventyr och andra upplevelser

Archive for the month “april, 2012”

För en bättre miljö

Igår tog jag och frun en tur norrut och vi hamnade så småningom utlands, nämligen i Haparanda och Sverige. Väl där tog vi först en runda via Haglöfs outlet för att sen åka till Naturkompaniet/Fjällräven outlet. Jag måste säga att jag verkligen trivs i såna här butiker och jag kan gå ganska länge och bara klämma och känna på allt som finns där. Man hittar alltid något nytt att titta på, för det händer ju massor inom det här området hela tiden.

Tillverkarna av uteprylar ligger verkligen inte på latsidan, utan de försöker hela tiden komma på nya lösningar och idéer. Många som brukar vara ute i naturen värnar även om naturen och då kan det kännas lite märkligt att klä på sig kläder som inte är så miljövänliga alla gånger. Jag tänker framförallt på plagg med någon form av TEX-material som ska impregneras och skötas för att hålla regn och vind borta från kroppen. Men som jag sa utvecklar tillverkarna hela tiden sina produkter och det börjar dyka upp allt fler plagg där de har tänkt mer miljövänligt. I många av dessa Eco-produkter har de återanvänt material från andra produkter och det börjar även vara så att de är återvinningsbara. Och då känns det ju som att utvecklingen går åt rätt håll.

Fjällräven har även börjat med något som de kallar vaxstationer för plagg i G-1000. Man kan helt enkelt ta med sitt plagg till en sån vaxstation och så hjälper de en med vaxningen. Även här finns en miljötanke, för om man vårdar sina plagg på rätt sätt kan man förlänga livstiden på dem. Sen står de ju emot väder och vind betydligt bättre om de behandlas med jämna mellanrum.

Ett stort plus till alla företag som jobbar för en bättre miljö!

Annonser

Smarta prylar

Med åren tycker jag att man har kommit fram till vad man behöver och framförallt vad man inte behöver ha med sig när man ger sig ut. Ett exempel är det här med matlagning och vad man behöver för att kunna laga god mat. Först och främst behöver man ett bra kök, i mitt fall handlar det om ett Trangia-kök som har hängt med i ungefär 15 år nu. Jag har dock inte använt spritbrännaren sen köket var nytt tror jag, utan det är gasbrännare som gäller för mig.

Förutom själva köket har jag under åren även släpat med mig diverse köksredskap såsom stekspadar, slevar, vispar och annat som kan vara bra att ha. Och i början sågade man av skaften för att få ner vikten och för att redskapen skulle ta mindre plats i packningen. Men när jag för något år sen var inne i ett IKEA-varuhus sprang jag på ett helt fantastiskt set med köksredskap. Må hända att det egentligen var ett leksaks-set, men jag sökte ju efter redskap som var små och smidiga. Jag visste i och för sig inte helt säkert om de skulle passa i mitt stormkök, men om annat skulle de i alla inte ta så mycket plats i packning. Jag köpte dem i alla fall och de passar perfekt i mitt kök. Om nån är intresserad heter de DUKTIG och består av stekspade, slev och tång i plast samt visp och slev i rostfritt.

Förutom dessa små och smidiga redskap tänkte jag även tipsa om några köksknivar. För man vill ju ha vettiga köksknivar även om man är ute i skogen. De här knivarna hittade jag i en helt vanlig stormarknad, skillnaden från andra köksknivar är att det medföljer ett fodral. På så sätt behöver man inte fundera på att packa in dem på något speciellt sätt utan det är bara att stoppa ner dem i packningen. Knivarna kommer från ett danskt företag som heter Scanpan. Jag kommer inte ihåg om knivserien hette något särskilt, men det står i alla fall scanpan spectrum på dem. Dessutom finns de i flera storlekar och färger.

Jag återkommer troligtvis till fler smarta prylar som jag har, men det här får räcka för den här gången.

 

En lyckad utfärd

Kl.8:00 på torsdagsmorgonen begav jag mig till scouternas kårlokal för att plocka fram all utrustning som vi skulle ha med på hajken. Och framåt halv nio dök två minibussar upp på gårdsplanen för att ta oss ut till Forsby, Pedersöre, där vi skulle tillbringa det kommande dygnet. Väl på plats ute i skogen satte vi igång med att resa militärtältet och göra i ordning själva lägerplatsen. Några av deltagarna hade tidigare erfarenheter av hajker och friluftsliv medan andra var nybörjare, men tillsammans fick vi upp tältet och kunde fortsätta med annat.

Efter bestyren med att få till själva lägerplatsen var det dags att förevisa Trangia-köken som skulle användas till dagens lunch. Ärtsoppa stod på menyn och till denna serverades även dagsfärskt bröd. Efter lunchen var det dags för en liten eldskola och sen fick några av dem testa att göra upp eld som användes för att koka vatten till kaffet. Man kan väl säga att timmarna flöt på med både det ena och det andra. En repbana sattes upp som de fick klättra på och sen var det dags för lite samarbetsövningar. Till kvällen bjöds det på korv, bröd och marshmallows (ja, det verkade finnas hur mycket som helst av den varan). Till kvällen tändes kaminen i tältet och en lista för eldvakterna gjordes upp. Själv sov jag mig igenom större delen av natten, men på morgonen fick jag höra att eldningen hade gått lite upp och ner under natten. Nu är det ju dock inte så lätt att hålla en jämn och bra temperatur om man inte är van vid att elda i en sån kamin, så jag förstår dem absolut om de tyckte att det var svårt.

Om jag får säga vad jag tycker så tycker jag i alla fall att det hela gick riktigt bra.  Även om några frös lite emellanåt så är min uppfattning ändå att de inte blev helt förskräckta av den här utfärden. Jag tror faktiskt att de hade riktigt roligt. En del åkte dessutom hem med nya kunskaper i bagaget då de bland annat fick möjligheten att lära sig hantera en yxa och göra upp eld.

För att hålla temperaturen uppe, varvades praktiska övningar med samarbetsövningar, repbanor och lekar av olika slag.

Friluftspedagogen

För någon vecka sen fick jag en förfrågan om att ta med en grupp studerande ut på en hajk. Och på torsdag är det dags för friluftspedagogen att vakna till liv inom mig, för då ska jag nämligen ta med dem ut i skog och mark. De ska bland annat få lära sig att resa ett militärtält med kamin, för att senare elda och sova i det samma. Sen blir det självklart matlagning och kanske lite vedhuggning om någon känner sig frusen. Några samarbetsövningar och en lägereld till det och sen tror jag att jag fått ihop det hela ganska bra.

I och med att jag fick förfrågan så sent som bara någon vecka sen, så har jag faktiskt inte en aning om vilka de är förutom att de lär studera till ungdoms- och fritidsinstruktörer. Jag vet är det är 16 studerande och deras lärare, men hur mycket kunskap och intresse de har av att vara ute i naturen har jag ingen aning om. Roligt ska det bli i vilket fall. Om inte annat så får jag vara ute i skogen och dela med mig av ett av mina största intressen. Visst är det fantastiskt! Sen ska vi hoppas att ingen av dem upplever det som en skräckupplevelse, utan jag hoppas självklart att de ska tycka att det är åtminstone lite trevligt att befinna sig ute i naturen. Sen är det ju ingen nackdel om de får ut något av sin vistelse i skogen heller. Men jag lär väl återkomma och berätta hur det gick.

En känsla av frihet


Vi vill alla vandra bort dit ingen vandrat förr, trampa sten som aldrig känt en fot…

Texten kommer från en sång som vi sjöng när jag var med i TVM och den handlar om det som TVM står för, alltså Tre VildmarksMål, skogen, fjällen och vattnet.

Även om det är ganska svårt att idag röra sig på helt orörda marker så kan det ändå kännas så ibland när man befinner sig i fjällen eller när man har lämnat stigen för att bara gå rakt ut i skogen. Man får en känsla av frihet, en frihet av att bara vara, just där och då. På något sätt blir det så lätt att lämna allt annat världsligt bakom sig när man kommer ut i naturen, framförallt när man kommer upp till fjällen och ser den storslagna naturen och de fantastiska vyerna. Ibland kan det räcka med att plocka fram en karta från någon vandring för att man ska få en liten känsla av den friheten. Man låter fingret följa en stig på kartan som man själv har vandrat på och man minns så tydligt var man stannade för att laga mat eller från vilken bäck man tog sitt vatten.

Ja, kartor förresten, det är också en grej som jag tycker väldigt mycket om. Jag skulle dock inte säga att kartorna hamnar under kategorin prylnörd, utan när det kommer till kartor handlar det om något helt annat. Jag har till exempel aldrig upplevt en karta som onödig, utan man har ju dem för att man ska kunna planera sin tur och för att orientera sig i terrängen. Kartorna är alltså mycket praktiska, vilket inte är fallet med alla prylar. Sen köper jag ju inte en massa kartor helt i onödan, utan jag köper dem för att använda dem. Sen blir vissa kartor använda mer än andra, och det kan bero på många olika saker. Har man exempelvis hittat en favoritplats är det ju bara dumt att inte återvända dit ibland, medan andra platser kanske är mer avlägsna än andra. Och även om man inte besöker alla platser på kartorna så ofta fungerar de ju som sagt bra för minnet när man sitter där hemma och vill drömma sig bort för en stund. I dagsläget har jag endast en karta över ett område som jag inte har varit i. Jag har ännu inte planerat in någon vandring här, men jag hoppas och tror att en sån resa inte ligger alltför långt bort i framtiden. Och om någon undrar så är det en karta över Sarek och Padjelanta nationalparker.

Men det är väl bara att fortsätta drömma om de otrampade markerna och stenarna som aldrig känt en fot.

Min (o)nödigaste pryl

Jag har ju nämnt att jag är en prylnörd när det kommer till friluftsprylar. Det innebär givetvis att man även skaffar sig en del ganska onödiga saker och det här är kanske den onödigaste grejen jag  har:

ipood!

ipood! är en liten spade från Sea to Summit som är tänkt att användas för att gräva sig en liten grop när man är i behov av det. Spaden är liten, smidig och tillverkad i aluminium och väger endast 100 gram. Den är även hopfällbar och i handtaget är det tänkt att man ska kunna förvara lite wc-papper och en tändare för att bränna använt papper med.

Men är det en pryl som jag verkligen behöver? Nej, som jag redan sagt så är det faktiskt en ganska onödig pryl. Och då kan man ju fråga sig varför jag har den? Svaret börjar på pryl och slutar på nörd. Det är kul grej helt enkelt. För jag har ju faktiskt klarat mig utan den hittills, så varför skulle jag behöva den nu då?

Jag tror att det i mångt och mycket kan handla om att man börjar ha allt det där som man behöver, så nu börjar man titta på allt som man aldrig haft en aning om att man behöver. När jag var yngre sparade jag för att kunna köpa allt jag ville ha, såsom kängor, kläder, sovsäck och annan nödvändig utrustning. Men idag har jag allt det där och då blir det helt enkelt så att man tittar på allt annat som finns i butikshyllorna. Man tittar runt i butikerna och så hittar man nåt intressant, som egentligen kanske mest är en kul grej, men på nåt sätt fastnar man ändå för vissa prylar och tänker att man förmodligen behöver just en sån här. Sen om nån grej råkar ha en liten röd rea-lapp på sig gör det ju inte saken sämre, för så var det när jag hittade min ipood!. Hade det inte varit för rean så hade jag inte haft med mig den hem, för då var den faktiskt onödigt dyr.

Ett vardagsäventyr

Jag har egentligen aldrig följt med i någon annan blogg, och jag vet inte om det finns något intresse av att läsa min blogg. Men jag har förstått att det finns bloggar om det mesta, även om friluftsliv som jag tänker skriva om, så varför inte en till?

Nu ska dock ingen tro att jag är någon extrem äventyrare som ger mig ut på expeditioner i vildmarken hela tiden. Nej, det är snarare så att jag är som alla andra som tycker att de aldrig hinner vara ute i naturen så mycket som de vill. Så, vad har jag då att skriva om? Tja, jag får väl se till att ge mig ut när jag kan och ta vara på de små vardagsäventyren. Varför inte byta bort en kväll i tv-soffan mot en öppen eld och grillkorv ute i skogen lite oftare?

För några veckor sen gick jag faktiskt ut i skogen och grillade lite korv tillsammans med en kille som vill lära sig mer om uteliv. Han hade någon vecka tidigare funderat på om man kan göra upp eld ute på vintern, utan att man har med sig något tändmaterial. Så jag tog helt enkelt med honom ut till ett vindskydd i skogen för att ha en liten eldskola med honom. Jag förklarade hur vi skulle göra och han var ganska tveksam till att det skulle fungera utan något tidningspapper eller liknande, men han ändra ganska snabbt åsikt när det började brinna. Det bör kanske tilläggas att vi trots allt hade tändstickor, så helt utan tändmaterial var vi ju inte. Men nästa gång kanske jag tar med tändstålet istället, så får vi se hur det går då. Denna kväll blev i alla fall ett litet vardagsäventyr.

Post Navigation